Är det tillåtet att gå bananas på sina barn? Jag tycker det. Så länge man är en bra förälder, vad nu det betyder, men så länge man älskar sina barn, gör sitt bästa och innersta för dom och ALDRIG NÅGONSIN gör dom illa så får man väl ändå tycka att de är enormt tålamodsprövande och allmänt jobbiga ibland.

Lova är världens goaste unge. Hon är gosig, charmig, glad, kreativ, underfundig i sina kommentarer och bara helt underbar.

Det var dock längesen jag kom i kontakt med en unge som är så full i hyss, bråkar och retas på detta sätt. Hon är inne i trots och hon söker uppmärksamhet trots att jag kan garantera att hon får mängder med uppmärksamhet från alla möjliga håll.

En del skriver ett recept om dagen i sina bloggar eller dagens bild eller liknande. Jag skulle kunna ha dagens hyss i min. Det svåra vore bara att välja vilket jag skulle skriva om :-O Skulle ju aldrig skriva dagens hyss i min blogg varje dag förstås för jag respekterar mina barn och vet att alla barn är olika och att alla barn genomgår faser. Vissa saker kan jag återberätta men jag vill inte utmåla henne som någon hyssmaskin som alla ska kunna ta del av.

Önskar dock för tillfället att denna fas som nu pågått i över 1 år ska börja avta... Det är så ledsamt att behöva vara arg och tjata på henne så mycket och det är en enorm energiåtgång som försvinner iväg på detta.

Vi skrattar ofta åt hennes upptåg i efterhand och även ibland mitt uppe i dom (inte så hon er förstås) och jag vet att när hon sen är en stor flicka så kommer vi minnas hennes tid som liten och skratta gott åt allt hon styrde med :-)

Det nya är nu förstås att direkt säga när "man" blir upptäckt: "-Det var inte jag!" ;-) :-P

Älskade lilla skruttunge! ♥