En dag med en sovande bebis - vilken semster ;-)

Lova har varit hemma från dagis idag då jag inte kände att jag ville väcka Elliot och dra upp honom febrig och hängig. Av de 4 bebisar som jag har haft så är det 1 som varit en lugn sovbebis. Det var Wilmer, första halvåret så åt, sov och mös han den lille killen. Mycket behaglig till sitt sätt med. Sov sin första hela natt när han var 2 veckor t.e.x. De andra 3 har varit bökigare ;-) Inte sovit särskilt bra eller mycket dagtid, tuttat sig igenom nätterna, varit ganska skrikiga, magont and so on ;-) Julia hade kolik så hon var ju förstås den som var mest ledsen. Jag älskade mina bebisar lika mycket oavsett hur mycket de sov, åt eller skrek. MEN jag har ju idag upptäckt så mycket enklare det är när man har en lugn bebis som sover mycket. Minns ju knappt tiden från Wilmer så därför ligger denna dag närmast tillhands. Nu är ju Elliot sjuk och det vill jag verkligen inte att han ska vara men om vi bortser från det och säger att han skulle vara såhär jämt. Som många bebisar faktiskt är. Lugn, sovit massor, lett lite på skötbordet, ätit och sovit mer. Lite skrik, korta stunder då och då.


Jesus vad annorlunda allt skulle vara om han var mer sådär jämt! Idag har jag ju hunnit tvätta 3 maskiner, hängt upp dom, plockat ur och i diskmaskinen, vikt tvätt, städat några skåp, lagat och ätit lunch, plockat lite här och var och varit massor med Lova. Allt utan att stressa pga att liten Elliot skrikigt. Lova har fått vara med mig när jag gjort allt idag. Hon älskar det, att få hjälpa till. Vi har pratat och busat, ätit glass och myst. Jag har inte en enda gång behövt säga "nej mamma gör det här nu" i enda syfte för att det ska gå fort så jag hinner ta Elliot som är ledsen.


Så ni som har sådana där små människor hemma som sover en massa och knappt skriker, ni har sannerligen det soft må jag säga ;-)


Nu är jag uppladdad, fått en massa positiv energi av att ha hunnit gjort saker i lugn och ro, fått vara med bara Lova, all fokus på henne och att ha fått tagit det lugnt fast jag hunnit en massa. Skulle ju inte byta finaste Elliot mot någon annan en endaste tiondels sekund och vill inte ändra på honom heller, det enda jag vill just nu är att han ska få bli frisk. Bli sådär skrattig, glad och mysig. Slippa snora och hosta och slippa känna sig sådär ynklig och matt. Vill ha tillbaka min vanliga Elliot. Med eller utan en massa skrik ;-) Jag är ledsen för att Elliot är sjuk och för att det var det som skulle krävas för att jag skulle vara tacksam för en sådan här dag, en dag med bara Lova. Hon behövde det, jag behövde det. Bli frisk fort nu lilla älskling!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P

Trackback
RSS 2.0