Familjen hälsar på, lilleman 21 timmar gammal :-)




Lova ville genast gosa med "lilleblol"


Vi har landat rätt mjukt och behagligt här hemma. Lugnt och skönt. Jag anpassar dygnet efter lilleman och försöker den tid då han sover vara med Lova så mycket jag kan. Hem och hushåll får helt enkelt stå tillbaka nu ett tag. Lova är supergo med lillebror, vill krama, pussa och klappa mest hela tiden. Dock är ju en 2-årings klapp och kram inte alltid så mjuk utan det kan bli ganska hårdhänt så vi måste passa hela tiden. Vi försöker involvera henne så mycket som möjligt i allt kring lillebror så hon ska känna sig delaktig och än så länge funkar det bra.


Wilmer är ju mycket hos Patrik numera men imorgon kommer han hem :-) Min stora fina pojke.


Julia är stor, det märks mer och mer och hon är väldigt mån om sina syskon och framförallt väldigt duktig. Det gäller att komma ihåg att hon också är ett barn än och har sina behov av mamma fortfarande så jag försöker även tänka på det.


Jag är väldigt noga med att ingen ska känna sig utanför eller bortglömd, det skulle göra fruktansvärt ont om någon av barnen skulle känna så.


Vi har inte haft några särskilda besök ännu och det är rätt skönt då vi inte varit hemma så länge trots att lilla gubben hunnit bli 1 vecka. Men nu så är de välkomna som vill :-)


Att han redan är 1 vecka får mig att förstå att det är såhär fort tiden kommer gå. Känns som att jag inte kan insupa hans existens nog. Vill känna varenda sekund med honom ända in på djupet och minnas det för alltid. Jag vet att det är orealistiskt men jag önskar att det kunde vara så.


Nu hör jag en ljuv liten stämma från sovrummet och jag hör inte riktigt men jag tror bestämt att det är MAT som önskas ;-)