Sjukstuga utan dess like

Vid 4,5-tiden igår morse rusade Fred upp till toan. Magsjuka. Ett par timmar senare var det min tur. Kaos från båda ändar hela dagen. Fred blev lite bättre under eftermiddagen, mitt höll på till kvällen. På förmiddagen var det en smula kaotiskt här, vi försökte ta hand om två små barn mellan alla toalettbesök som vi båda var tvungna till samt att vi var helt slut båda två.


Fred ringde sen farmor och frågade om hon kunde tänka sig att ta Lova. Lovas magsjuka är över men hon har inte fått tillbaka aptiten och är nu genomförkyld och hostig. Farmor såg inga problem i att ha henne men vi försäkrade henne om att vi förstod helt om hon inte ville. Skönt för både Lova och oss att hon fick komma dit en stund. Farmor frågade om hon ville sova där men det ville hon INTE så Fred hämtade hem henne på kvällen :-) Farmor och hon hade byggt snögubbe och så hade Lova fått så frön som sen ska planteras ut. Lovas första alldeles egna odling :-)


Jag kan ju säga att det är tur i oturen att Elliot är så liten och är nöjd om han får äta massor, sova och vara nära mig hela tiden för det var typ det enda jag kunde erbjuda igår. Till hans förtvivlan behövde jag ju dock rusa upp för att springa till toan eller greppa första bästa hink ganska många gånger men han lugnade sig så snart jag återvänt :-)


Inatt märkte jag att han lät täppt och sen har han nyst och hostat så nu har han väl åkt på Lovas förkylning :-( Jag blir uppriktigt ledsen nu. Kunde han inte ha fått klara sig från sjukor lite längre, han är en 1 1/2 vecka gammal!!! Och är det något jag är rädd för så är det rs-viruset. Barn och vuxna blir ju inte särskilt sjuka av det men spädisar kan bli riktigt dåliga och behöva sjukhusvård i många fall. Hoppas innerligt att detta "bara" är en vanlig förkylning.


Lova hostar som en liten tok och är allt annat än på humör. Vaknar flera gånger på nätterna och har världens utbrott, skriker, slåss, sparkar, hostar och snorar och minsta lilla som går emot fröken ger upphov till stora tårar. Själv tror jag att det är en kombination av att hon är sjuk och att hon blivit storasyster. Hon är supermammig. Det är nästan bara jag som ska göra saker med henne och när hon är ledsen så ska jag trösta. Jag försöker verkligen att vara med henne varenda liten sekund som inte Elliot upptar. Vi myser, läser bok, kollar film. Elliot är väldigt tuttig nu och nappen duger inte då utan han ska ha bröstet. Han vaknar 5 min efter att jag avlägsnat mig trots att han sov så gott när jag lämnade :-)


Nu ska vi äta lite frukost, första fasta födan på 1 1/2 dygn. Får nog ta det lite försiktigt :-)



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P

Trackback
RSS 2.0