SOM jag älskar denna lilla unge! Finns inga ord i världen som kan beskriva hur mycket. Jag är handlöst förälskad och får inte nog av henne.

MEN ingen av mina barn (hittills) har varit ett sådant litet obstinat monster som denna lilla människa. Hon tänjer gränserna på den värsta sortens trots. När hon inte vill ha mer mat kastar hon den i golvet, likaså om något serveras som damen helt enkelt inte vill ha, säger vi "gör inte så" så gör hon det hon håller på med ÄNNU mer, säger vi "försiktigt" blir hon extra hårdhänt, säger vi "kom" så springer hon i motsatt riktning och sådär håller det på.

Igår morse var vi sena på morgonen och hade lite brådis. Jag startade bilen och la in alla saker. Lova sprang och satte sig i sandlådan. När jag ropade "kom" så stack hon bakom uthusen. Julia ropade. Jag ropade. Nädå, ingen Lova. Julia och jag hoppade in i bilen och ropade hej då. Då kör hon fram huvudet bakom uthusknuten, vinkar och ropar hej då. Totalt motsatt effekt mot vad vi tänkt så det var bara att jaga och bära den ålande 2-åringen skrikandes till bilen och molhålla henne för att få fast henne i stolen.

Allt känns som ett krig numera. Avleda fungerar ibland men oftast är hon helt fokuserad på att kämpa emot in i det sista.

Hon lyckas tjata sig till allt som oftast att få följa med sina storasyskon upp på övervåningen (de har sina rum där). Jättelycklig blir hon men hon hinner ju inte mer än upp där så börjar dumheterna. Kollar de på tv i tv-rummet däruppe så stänger hon av tv:n HELA tiden. Hon kastar grejer och nyps och lever rövare. Detta resulterar i att hon efter 5 min inte får vara kvar utan högljutt protesterandes förvisas till nedervåningen igen.

Trots. Ja bara ordet talar ju för att det är något komplicerat och mindre angenämt.

Krigarprinsessa har denna trots förvandlat vår lilla älskling till. Prinsessa för att hon verkligen tror att alla runtomkring henne finns där för att slava henne.

Ska bli oerhört spännande att se när det börjar lugna ner sig lite och hur hon ter sig då.

Imorgon ska vi på hennes första utvecklingssamtal där vi kommer få höra om denna lilla snälla flicka som äter och sover lugnt och städat. Kan säga ifrån när det behövs men är väldigt mjuk och försiktig. Aldrig kastar, slåss eller bär sig åt.

Är väl tur att hon inte gör det där eller borta över huvudtaget men ändå! Snacka om 2 helt skilda barn, är det verkligen Lova som är på dagis om dagarna?? Eller är det vi som får med oss fel barn hem från dagis???? ;-)

Finaste, älskade lilla unge!