Barn som får barn

Varför är det möjligt för det kvinnliga könet att bli gravid när man själv är ett barn? (eller för en ung kille att kunna tillverka ett barn med för den delen) Hur kan människan vara gjord sådan att den blir fysiskt mogen långt innan den är mentalt redo för en sådan stor sak i livet. Det här förfärar mig. Hamnade av en slump på en blogg där en 15-årig tjej skriver om sitt liv med sin 1 månad gamla lilla tjej, hon blev gravid vid 14 års ålder.


Visst finns det mer eller mindre mogna 14-åringar men jag vågar påstå att ingen 14-åring är redo för att bli gravid och få barn.


Denna bloggande tjej har sina stunder/glimtar av moget tänk och handlande men låter, utav det jag läste och jag läste inte allt, på det stora hela väldigt naiv och omogen. Med all rätt. Hon är 15 år!


Jag kan inte uttala mig om hur hon tar hand om sin lilla tjej men jag känner ändå hur det sticker i hjärtat när jag tittar på fotona på denna lilla bebis. Precis som alla små bebisar är hon hjälplös, helt i händerna på sina föräldrar som ska ge henne all tänkbar trygghet, lika skör, samma behov, samma rättigheter som alla barn. Jag kan inte hjälpa än att undra om en 15-åring kan ge allt detta. Jag är fullt medveten om att det finns vuxna människor som inte klarar detta men det är en annan "historia". Nu valde jag att skriva om barn som får barn.


Det första som slår mig när jag tar del av berättelser om väldigt unga föräldrar är att jag hoppas så innerligt att deras föräldrar/familj finns där som ett stort skyddsnät och hjälp för denna lilla bebis och dess unga föräldrar. Att de slår vakt om den lilla bebisens rättigheter till trygghet och kärlek. För även om de unga föräldrarna gör vad de kan och älskar säkert den lilla massor så finns ett tvivel hos mig att de verkligen klarar det fullt ut. De är ju bara barn själva. De har i vissa avseenden samma behov av sina föräldrar som den lilla människa de satt till världen har av dom. Det är naturligt och självklart att det inte riktigt går ihop.


Därav sorgen och bedrövelsen jag känner inför att det ens är möjligt att få barn när man själv är ett barn.


Det borde ta mig tusan inte vara möjligt! Något måste gått fel vid själva skapelsen, riktigt fel...



Kommentarer
Viola

Håller helt med dig, det är tragiskt att det är så. Man behöver distans till sin egen barndom för att få perspektiv nog att uppfostra ett barn. Och hur mogen man än är för sin ålder som fjortonåring är man fortfarande fjorton år i huvudet. Så, nä både barnet och föräldern tjänar på om föräldern vuxit upp själv först och främst.

2011-01-08 @ 23:36:49
URL: http://mummyfied.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:
Kommentar:
:-) :-( :-P :-d :-O ;-) ;-s ;-( :-| :question: :rolleyes: :love: :blush: :mad: :cool: :tired: :bigeyes: :thumbup: :thumbdown: ;-P

Trackback
RSS 2.0