Jag tittade lite på riskdagsdebatten förut och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt. De försöker sig på målande och poetiskt formulerade tal, de spottar ur sig cyniska och ironiska kommentarer till varandra i debatterna och det enda jag ser är kostym- och dräktklädda män och kvinnor som befinner sig i sandlådan vid namn "Riskdagen". Där de bråkar om samma spade, spaden "Sverige". Ibland är det ofattbart låg nivå på deras syrliga kommentarer till varandra och den lilla respekt som fanns, det lilla förtroende som återstod fullkomligen rasar i botten hos mig som tittar och lyssnar. I kampen om att få ha makten över Sverige så propagerar de inte bara för sin egen politik och ståndpunkt utan de undergräver de andra partiernas politik och ser till att sänka deras åsikter till botten för åhörarna. JAG som åhörare tycker mest att det sistnämnda blir fånigt.

Visst det går ut på att de ska framhäva, styrka och förklara vad det egna partiet står för men enligt min mening så innebär inte det att de ska smutskasta varandra och det är verkligen ingenting som jag behöver höra. Jag är intresserad av fakta och handling. PUNKT.

Det enda jag känner är; De kan stå där och larva sig för det ingen av dom som klarar av arbetet att se till att Sverige är ett jämnställt land med god omsorg för barn och gamla och att klasskillnader minskas ändå. Illa, javisst är det illa men jag tror vi är många som delar den åsikten. Höger, vänster eller mitten ingen av dom har lyckats på ett bra sätt med ovanstående. Så ni fina politiker fortsätt ni att bygga sandslott, rasera för varandra och oss och kasta sand på varandra medan vi andra försöker leva ett bra liv trots era misslyckade försök att gynna oss.