När jag var liten så envisades jag med att tala om för mina kamrater att min morbror var astronaut. Jag kände att något var fel när jag sa det men tänkte att det var nog rätt, han kollade ju planeter och stjärnor osv på nära håll. När jag sen såg till att kolla upp detta lite mer noggrant med mamma så lät hon meddela att han var professor i astronomi, enkelt talat (vilket inte känns enkelt heller men ja ni förstår), för hans titel var professor men astronomi är ganska brett. Jag var oerhört fascinerad av min morbrors arbete som liten och tyckte det här med stjärnor och planeter var väldigt spännande så jag pratade ju gärna om honom. Dock ledde mammas förklaring till att jag kastade om lite och därefter berättade för mina kamrater om min morbror som var professor i astrologi. Det ni! Eller :-O Nja kanske inte fullt så smickrande. & förmodligen inte lika många högskolepoäng, tungt arbete och inte heller så mycket forskning kring stjärnor och planeter i sig :-O :-)

Min kära morbror som varken var astronaut eller professor i astrologi finns nu inte längre med oss. Han tog oss med på spännande färder på Råö där observatoriet låg där han arbetade och som yngre även doktorerade på Chalmers. Han hade ett spännande jobb, vilket han inte tyckte själv, men jag kan än idag fascineras av vad vissa människor får vara med om, upptäcka, se, bearbeta, göra planer för osv osv när de väljer att verkligen satsa helhjärtat på det de drömmer om och avsätter många, många år för att läsa till det.

Han gick ifrån oss alldeles för tidigt och han fattas oss på många sätt men han har också givit oss massor. Mycket mer förstås än det han delgav oss om sitt yrkesliv.

En kort berättelse blandad med barndomsminnen bl.a :-)

...jag känner missnöje med att människans hälsa och främsta behov aldrig sätts i fokus utan det är pengar som styr allt. Köttindustrin är de som står bakom forskning och resultat av lowcarb, protein- och fettdieter. Är jag förvånad? Nej knappast, utan snarare var det ju väntat men det innebär ju inte att man inte kan känna irritation och besvikelse över att det enda som tycks vara något värt är pengar och vinst i alla sorters sammanhang i detta samhälle.

Ni som rusar efter dieter, som hävdar med bestämd hand att just "DIN" diet faktiskt är bra. Den funkar ju. Jojo men långisktigt då, vad tror ni om en kost fylld med fett, nästan enbart protein eller inga kolhydrater. Det är rätt enkel matematik, kroppen behöver lite av ALLT! Den enda oberoende och rätta källan för hur man ska äta är LIVSMEDELSVERKET. TALLRIKSMODELLEN, hört talas om den?! ;-) Lite av allt. Det är modellen det. Det tillsammans med motion, det är den rätta livsstilen och skulle ge alla människor ett så pass mycket långsiktigare och sundare leverne. Utan att behöva offra en massa, avstå nyttiga, goda saker, handla dyra grejer för att få till den vikt de vill ha and so on....

Jag behöver också leva efter den och behöver motion så kanske borde jag efterleva det jag säger till andra, sant MEN jag jagar inte dieter och fattar att de inte funkar långsiktigt. & framförallt inte är hälsosamma. Det är till er jag vänder mig, dietjägarna.

Har egentligen sen i lördags mått tjuvtjockt men det har liksom inte blivit bättre eller sämre så jag har kört på. I lördags rapade jag ägg, visst låter det äckligt och det var det med. Hua! Hade ätit ägg till frukost så trodde att det hade med det att göra men det höll i sig och var likadant i söndags med. Började må illa till och från då med.

Igår kväll kände jag mig klen och lustig och när jag la mig så var magen sprängfylld med luft kändes det som. Rapade och (ursäkta!) brakade som en stor karl och det var inget stopp på det. Jättejobbigt. Sen började mullret, lät som en motorväg i magen och strax efter var det dags för toan. Slutligen ur båda ändar.

Tycker bara att det var en väldigt märklig start om det var magsjuka. Den brukar väl inte köra igång smygandes precis utan kommer oftast pangbom, i alla fall vad jag erfarit. Har legat hela dagen och mår fortfarande kass men har kunnat äta lite och både luft, ventilpys ;-) , illamående och toabesök har minskat. Blir bara orolig att det ska dra igång igen.

Någon som känner igen det här sjukdomsförloppet?

Själv oroar jag mig ju lite för att det är min magsjukdom som hittar på nya dumheter och är sämre. Samtidigt som jag hoppas att detta inte är något som ska smitta de andra i familjen. Vill inte att barnen ska behöva få eländet.

Ska se om jag kan ta en kopp te nu och sen lägga mig.

Missade ju att berätta att vi blev intervjuade jag och Julia vid makeovern, av Corren, rörligt för 24corren och stillbilder för vanliga nätupplagan samt tidningen. Lagom kul egentligen.... Får väl se om det står något imorgon och om intervjun visas på nätet :-S

Hittade ett par stillblder på nätupplagan:

Julia har sparat pengar och fick en del när hon fyllde så hon bestämde sig för att köpa en mini laptop och idag bestämde hon och jag att åka in och fixa det samt att ha en liten mor- och dotterdag. Bara hon och jag.

Så återigen hamnade jag på Ikano mitt i allt 80-tals tjaffs ;-) Precis som igår så var Richard Herrey någon form av konferencier men idag uppträdde även Tommy Nilsson. Jag gillar hans röst och vilken pipa han har karln, perfekt liveröst.


Gamla gubbar har de blivit båda två :-P


Min fina Julia ♥

Vi åt god buffélunch på Chili. Vi handlade inget särskilt förutom hennes dator men det var mysigt att strosa runt. Bara få sitta ner och prata med henne, min fina förstfödda.

Vid ett ställe hade frisören på Ikano och Kicks ett samarbete där de fixade make up och hår gratis på frivilliga. både jag och Julia blev sugna men det var så himla mycket folk. Sen när vi skulle åka hem och gick förbi så var det bara en där och vi sa att vi skulle göra det. Julia ändrade sig men blev sen allt bra sugen men då var det dessvärre försent. Själv kände jag mig både töntig och gammal men egentligen behövde jag inte känna så för alla åldrar slog sig ned för lite förändring. & det var faktiskt riktigt kul!

Var svårt för Julia att få till några bra bilder, sen är det även svårt att visa en make up när man inte har schysst utrustning att ta kort med. Men lite kanske syns på nedan bilder :-)


Hårnålarna syntes inte från början :-) Lockat hår som sen sattes upp lite snyggt bak och drogs åt ena sidan.


Ögonskuggan... Tyvärr hade huden ätit lite smink då det var apvarmt idag och det gjorde en del på sminket och de här bilderna tog Julia när vi kommit hem.



Grattis finaste lilla Adam på 1-månadsdagen


Goding ♥

Idag var vi på Ikea en sväng, kea som Lova säger :-) Blev lite kik i övriga affärer med. Var något 80-talstema så Richard Herrey och Noice var där och roade, eller nåt ;-) Många affärer hade bord utanför sina butiker där allt kostade 80 kr. En del vettigt, annat var skräp som inte ens var värt 80 spänn.

Vi åt lunch på Ikea, köttbullar men vi fick beställa en extra för när vi väl satte oss till bords kom vi på att Lova aldrig vill ha sås och det hade vi glömt säga till om :-S Sen åt hon 1 (!!!!) endaste köttbulle :-( Hennes mage är paj igen :-(

Sen åkte vi vidare till kära mor för en fika. God äpplepaj med maräng hade hon gjort. Jag har dock mått tjyvtjockt hela dagen så kunde inte få i mig så mycket. Vi var samlade alla 3 syskon och det är inte så ofta. Julia och Wilmer fattades tyvärr, Julia var hos en kompis och Wilmer hos Patrik.

Mamma har en gammal fin pump i trädgården och den tycker tjejerna, Ewelyn och Lova, är väldigt rolig. Vatten är ju toppen :-)






Finaste lilla Adam (syrrans lille)


1 månad är lille finingen imorgon <3


Elliot däckade i Adams vagn, halvsittande men uj så skönt han sov <3

Jag kommenterar i bloggar när någon i mitt tycke har skrivit något riktigt bra, rent idiotiskt eller om någon visar bild på något snyggt/fint eller liknande. Annars är jag skitdålig på att kommentera andras bloggar och då läser jag en hel del bloggar faktiskt. Det är ju heldumt egentligen för det ju kul med kommentarer.

Inte alltid men ofta tycker man ju faktiskt något om det man läser så varför inte skriva några ord, eller bara en hälsning. Inte på varenda inlägg man läser kanske men ibland.

Som bloggare är det kul att få kommentarer oavsett det är positivt eller ej (idiotiska kommentarer undanbedes dock, det ska vara sakligt) och det är roligt att få höra av de som läser ens blogg.

Sen ligger det i bloggarens intresse att besvara sina kommentarer med. Kanske man inte måste bemöta vartenda litet ord men en liten bekräftelse på att man faktiskt läst kommentaren är ju inte så svårt.

I mitt fall är det inte svårt att bemöta kommentarer alls, för jag får knappt inga :-O Läsare finns men de smyger bara omkring och tycks inte tycka någonting alls ;-)

Vill ni så skriv gärna någon rad så jag får veta lite vem du är som läser :-) Vill du inte, strunt i det och fortsätt enbart läsa om du vill, det går jättebra det med ;-)

Kram på er!

Om jag skulle få sätta ihop mitt eget hamburgermål så skulle det se ut enligt följande:

Pommes från MAX
Hamburgare (köttet) från McDonalds
Sallad och dressing från MAX
Chicken nuggets från McDonalds
Dip från MAX

Så kanske ska jag åka till båda ställena härnäst och plocka ihop mitt eget mål ;-)

Sorry Burger King, jag gillar faktsikt INGET hos er, för flötiga pommes, smaklöst kött, tråkiga hamburgare rakt av och suspekt smak på många av era dipsåser.

Alltså jag törs knappt säga det högt då de är ett av mina största insektshatobjekt på sensommaren men de lyser med sin frånvaro! Tjohooo vill jag skrika men vågar inte riktigt ifall de ännu är på intågande. Men med tanke på denna långa och kalla vinter vi hade så är det faktiskt inte omöjligt att en hel del drottningar strök med och det därför är en anledning till att de inte är överallt som de annars är...

Jojo de har sin funktion men de är ju faktiskt till ett allmänt förtret när de är överallt. För er som inte vet så mycket om getingar så kan jag meddela att på försommaren letar de bomaterial samt boställe och är sällan jobbiga för oss människor mer än att de letar sig in när man har öppet. Nu däremot, på sensommaren så är det mat de letar och det är DÅ de är riktigt jobbiga... Fikar eller äter man ute så är de där som magneter på maten, fallfrukt, sätter sig på oss människor osv.

Men än så länge, peppar peppar, verkar de inte vara så många. Så jag hoppas på det jag just skrev, att vintern tagit kål på många...

& nej, att känna hat mot getingar är inget man behöver oroa sig för. Syftar på tidigare inlägg då jag bestämt menar att hat är något man bör söka hjälp för. Getinghat är ganska harmlöst egentligen om än jobbigt för den som innehar det, samt att det ofta är en fobi och DÅ kanske man borde söka för det(?) Eller nä, jag skulle då inte söka för det om än jag är VÄLDIGT nära getingfobi. I alla fall är det inget jag reflekterar något extra över denna sommar ;-) :-P

& nä någon bild på geting blir det inte, det klarar vi oss så bra utan :-D

Jag har svårt med det där att känna rent människohat, har alltid en känsla av det finns orsaker i botten för att människor handlar på ett särskilt sätt. MEN det finns gånger då jag försöker förstå men bara känner att nä nu är det nog! Det måste bli ett stopp och om det så är döden så får det väl faktiskt vara så...

Muammar Gaddafi...Det är nog nu! Knäpp honom! Han har orsakat alltför mycket ondska för alldeles för många människor... Misär, misshandel och död. Det räcker nu! Han förtjänar inte livet här på jorden så är det bara.

...charmig, odräglig och alldeles underbar liten 2 1/2-åring är lämnad på dagis. Hon har eftermiddagstid på torsdagar.

Jag: -Lova gör inte sådär. Det har jag ju sagt att du inte får göra.
Lova: -Det har du visst inte sagt.

(Jag tänker: Nej bara en sisådär 12 miljarder ggr!)

Jag: -Håll dig i när du går nedför trappen annars kan du ramla.
Lova: -Jag kan inte jamla.

Jag: -Sådär får du inte göra!
Lova: -Det får jag visst!

Jag: -Nu får du ta upp "den där" som du kastade på golvet!
Lova: -Nähäää tänker inte jag!

Ett litet utdrag av Lovas uppnosiga nya jag som landat i henne. Här snackar vi tänja gränser! & samtidigt är hon så ljuvligt underbar så man bara kan käka upp henne.

Igår pussade hon mig på kinden och sa: -Din lilla skitunge, jag älskar dig :-) Det gäller att tänka på vad man säger nu :-O Men hur kär blir man inte ♥

Alltså jag måste nog vara den lataste människan på jorden... När det kommer till träning. En fd arbetskompis skrev ikväll på Fb att hon sprungit 25 km och jag nästan dör av att bara läsa det. Herregud, ska man 25 km så åker man ju bil! Möjligen, möjligen cyklar. Men inte fasen kutar man 2,5 mil. Springa som dessutom är jordens tråkigaste träningsform.

Jotack jag vet, det är mig det är fel på inte tjejen som sprang de där milen för att hon hade lust en kväll sådär bara...Jag kan ju tillägga att det skiljer en hel del på våra kroppar, jag är inte den smärtaste och muskulösaste av oss två. Om nu någon trodde det :-P

Jag söker motivation. Jag söker acceptans till att det faktiskt är svinjobbigt att börja träna och jag söker förståelse och vett till att fatta och sporras av att det blir bättre och bättre ju mer jag håller igång.

Jag är stark och beslutsam i så mycket men när det kommer till träning så är jag av lägsta, lataste och fegaste rang.

Hur gör man då? Var hittar jag inspiration, självdisciplin och styrka att kämpa mot att bli den som springer 25 km en kväll sådär bara istället för att tycka att det är ren idiot (inte riktigt men nästan)??? Någon som kan tipsa kanske?

En gammal klasskamrat sen gymnasiet som jag har som vän på Fb hyvlar av den ena klokheten (tycker han i alla fall) efter den andra när det gäller kvinnligt och manligt. Häromdagen var hans status denna:

När en kvinna säger "va?" menar hon inte att hon inte hörde dig utan i själva verket ger hon dig en chans att säga nåt annat än det du sa!

Jag kunde knappt sluta garva. Igenkänningsfaktorn är grym och jag garvar åt det med. Det är ju bara att fortsätta skratta när jag konstaterar att relationen kvinna och man sällan är rak och definitivt en smula (!) komplex...

Kan man vara bara lite feminist? Kan man vara feminist i vissa frågor? Kan man vara för jämnlikhet i en del frågor men sen inte tycka att allt måste vara i jämnlikhetens namn?

Är man en jämnlikhetskämpe automatiskt om man är feminist?

På alla frågor utom den sista svarar jag ja! Den sista vet jag inte riktigt min ståndpunkt i. Kanske är det så att jag inte vet min ståndpunkt alls om någon kräver ett ja eller nejsvar på frågan "-Är du feminist?".

Jag tycker inte att kvinnor ska behöva prestera dubbelt så bra för att anses vara hälften så bra som männen. Jag tycker det är en självklarhet att män och kvinnor ska ha lika betalt för lika ufört arbete. Jag tycker att män ska ta samma ansvar i hem och hushåll när båda förvärvsarbetar, arbetar bara mannen så gör kvinnan det mesta hemma och då gäller samma sak tvärtom. Jag kan störa ihjäl mig på att mäns sexualitet är vida öppen och gärna luftas i alla möjliga sammanhang medan kvinnors sexualitet gärna ska tystas ner. En så banal sak som att vi kvinnor inte har ett vettigt namn på vårt könsorgan som kan användas i folkmun och lära våra barn medan männens snopp har funnits där hur länge som helst. Gammalt och förlegat är vad det är! Det här är självklarheter när det kommer till mina åsikter och kanske gör det mig till feminist i dessa frågor, jag vet inte. Men jag tycker egentligen inte att det ska finnas en "titel" för detta för det är faktiskt sådana självklarheter att det bara borde vara så. Dessvärre är det ju inte det. På långa vägar i avseenden.

Praktiserar jag mina åsikter till fullo då? Nä. Där sprack det. Jag envisas med att underlätta, som man fint kan kalla det, för sönerna (den minsta räknas inte än iofs). Jag gör mig själv, honom och kommande kvinnor i hans liv en björntjänst utan dess like. Vilket gör mig arg. Skitarg på mig själv förstås. Än mer arg blir jag när jag vet att det strider emot vad jag tycker i mycket.

I vårat hem råder tyvärr en ganska stor ojämnlikhet. I en intervju med Cecilia Blankens som jag läste beskrev hon den brist på jämnlikhet som råder mellan henne och hennes man och i mycket av det hon sa kände jag igen i oss, så pass att det kändes som hon la orden i mun på mig ibland. Vi är nämligen rörande överens om bristande jämnlikhet i detta hem, överens i det tysta kan man säga. Vi vet vad som borde ändras men inget görs åt det. Mer än att jag lackar ur något grymt i perioder. Helt fel väg, jag vet! Jag fullkomligen avskyr är att det är det mina barn ser, växer upp i och sen tar med sig ut i livet.

Egentligen gillar jag inte alls ordet jämnlikhet och till viss del inte heller dess innebörd. För det har stigit folk, hela samhället åt huvudet. Det har blivit ett begrepp och i denna jakt på jämnlikhet mår många dåligt för det finns ingen balans än utan det är ett rustat krig mot ojämnlikhet och de "skadade" tas ännu inte omhand efteråt. Varannan damernas osv har mer blivit en siffra än en strävan efter att vi har olika saker att bidra med och det enbart är något positivt. & framförallt att vi är LIKA VÄRDA män och kvinnor! Men istället för att försöka jämna ut en kurvig väg så görs en herrans massa u-svängar! & allt blir kaos.

Jag avslutar ett förvirrat inlägg med att förtydliga och poängtera en VIKTIG sak: Feminister är INTE manshatare! Är du manshatare så är det inte samma sak som att du är feminist. Är du manshatare bör du nog söka hjälp för att bearbeta ditt hat. Hat är inte konstruktivt, hat är en allvarlig känsla, ett allvarligt tillstånd som bör beaktas och tas på allvar.

Julia ringde hem på sin sista rast, kvittrig och glad och frågade om hon fick ta med en kompis hem och ja det fick hon :-) När de sen kom hem, de åkte skolbuss och Wilmer åkte med samma tur, så såg jag direkt på henne att det var något. Hon sa att det var migrän på gång, hon såg halvt och hade lite huvudvärk. Jag tog direkt fram tabletter och förpassade henne sen i liggläge. Dessvärre var det försent :-( Det blev värre och värre och hon sa att det sprängde i ögonen. Så jag mörklade och bäddade iordning i vårat sovrum så hon fick lägga sig där. Där låg hon sen i 3 timmar innan hon kom ut, vi tittade givetvis till henne ibland. Hon kom ut och åt litegrann och ville sen så gärna fixa och greja men huvudvärken satte stopp så efter att hon pillat i sig lite att äta och en tablett till så gick hon och la sig.

Det har varit grymt kvalmigt här idag så det i kombination med alla spänningar som släppte i och med att första skoldagen var gjord så kom detta som ett brev på posten :-( Borde jag väl tänkt på men såhär första skoldagen missade jag helt att se till att hon hade tabletter i väskan som hon annars har... Var bara för mycket att tänka på imorse :-S

Hoppas att hon vaknar pigg imorgon och inte ska ha eftersläntande huvudvärk.

Tycker så synd om henne :-(  ♥
 Känns så typiskt att det skulle komma när allt gått så bra men det är som det är, bara hoppas på att hon som sagt mår bra imorgon :-)

Godnatt på er!

...intas frukosten denna morgon.

Julia och Wilmer är i skolan, Lova på dagis och Elliot ligger ute i vagnen och sover.

Jag njuter lite extra då morgonen gick som en dans. Nr 1, vi kom upp i tid!!! :-D :-P Resten blev bara så bra, Julia och Wilmer var pigga, glada och förväntanfulla och pirret i magen verkade de båda kunna hantera fint :-) Lova vaknade kvittrig och glad och utan MINSTA lilla protest fick jag klä henne. Så jag lämnade sen ifrån mig 3 glada och nöjda barn och det gör så gott i hjärtat när man oroat sig lite själv för att allt ska gå bra såhär första dagen när alla ska iväg.

Hoppas det gått bra för er andra som idag skickat iväg era små till skola, dagis första dagen på ht.

Det här känns stort, stort i den bemärkelse att tiden går alldeles för fort då vår lilla fis tycker om att sitta i denna stol. Kan inte ta sig framåt än men jag vet sen tidigare hur de hips vips bara kan det....

Det blev en strålande dag idag på alla sätt och vis. Lastade bilen och åkte iväg till Loppisen. En del kända och en hel del okända ansikten. Solen var på g och alla vara glada och trevliga så redan första intrycket blev toppen.

Fick sålt en hel del så förtjänsten blev mycket över förväntan faktiskt. Alla barn hoppade fritt i hoppborgarna och de fick gratis glass. Vi utställare bjöds på fika. Fika fanns även att köpa för alla andra för en oansenlig summa. Fyndade en del med. Ett par små tavlor till Elliot, 2 par fodrade byxor till Elliot samt en Nike dress till honom med, skridskor (inte till Elliot ;-) ), lite leksaker mm. Alltihop för 150 kr så nog var det fynd kan jag lova :-)

Julia vid våra bord

Hoppas detta blir en tradition som jag kommer ha förmånen att delta på för det var verkligen kalasbra.

Det vi inte fick sålt och inte ville ha med hem igen fick vi lämna kvar så kördes det till Elim-kyrkan för sortering till välgörenhet. Perfa :-D

Mia & Kicki & en himlens massa saker :-)


Fina Anna med sin fina bebismage


Carro med sin äldsta pojke, som är en kopia av sin mor :-) Jättesöt m.a.o! 


Efter loppisen bar det iväg till kära svärmor som fyller 67 år idag. Mycket god middag samt fika fick vi där och tack vare det underbara vädret så kunde vi sitta ute. Sen tog vi oss en vilostund i hammocken, Lova och jag :-)

Ikväll har det laddats inför skolstart. Pirriga magar, klädfix, svårigheter att sova är bara några exempel på vad kvällen bjudit på från barnens sida. Förstår att det är nervöst. Julia börjar 6:an, störst på skolan samt en del förväntningar inför vad som kommer efter detta år. Wilmer börjar 4:an, mellanstadiet och byter lärare bl.a. Men det kommer förhoppningsvis gå jättebra för dom båda två.

Ska vi bara försöka ta oss upp i tid imorgon med ;-) DET är ovant, att alla ska upp tidigt. Blir till att ställa klockan i god tid nu när man inte riktigt har rutin på det utan säkerligen behöver lite extra tid.

Nu en kvällsmacka sen sova!

Hua vad jag packat och lagt i ordning kläder, leksaker, skor, grejer till hemmet inför denna loppis. Om alla 26 utställare har lika mycket grejer som jag så kommer nog en hel del att åka med hem igen :-O Men jag har valt ut noga, bara sådant som jag själv skulle kunna tänka mig att köpa är vad jag kommer ha på mina 2 bord imorgon.

Julia ska vara med och hjälpa till så det blir skoj.

Ska bli jätteroligt, massa utställare och en hel del folk hoppas vi på men framförallt just nu, hoppas vi att vädret håller i sig. Vid ösregn blir det inställt eftersom det är utomhus vi ska vara, under bar himmel :-)

Idag har vi varit på playdate hos min kusin och hans familj. Tacopaj till lunch blev vi bjudna på och det var såååå gott! Deras Alva och Lova är lika gamla och går dessutom på samma dagis, samma avdelning så de känner varandra väl. Vi har även planerat för dubbeldopet som vi ska ha med Elliot och deras Alicia som också är jämngamla. Jätteroligt ska det bli! Tjejerna, Alva och Lova är också döpta tillsammans :-) Så det ser vi fram emot. På måndag ringer jag Kyrkans Hus för att boka kyrka, präst osv.

Nu sängen så jag orkar med att gå upp tidigt!

Klubban!

Nu pratar jag inte djupare saker som intellekt osv utan rent och skärt utseende. Jag ser ut som en klubba, exakt! Själva slickdelen, godiset, är min överkropp och pinnen benen. Nu menar jag inte att mina ben är smala som pinnar men jämfört med överkroppen så är de smala.

Helt absurd kroppsform och hur blev den så. Jaja 4 graviditeter, stillasittande jobb och alldeles för lite motion men jag menar just formen. Varför koncentrerade sig allt fett på överkroppen? Inget på bak och ben nästan utan äckligt rygg och magfett. Blä!

Jag gillar INTE det jag ser i spegeln. Ändå är det så att jag trivs med mig själv på ett helt annat sätt än vad jag gjorde förr. När jag var yngre. Är mycket mer trygg, lugn, accepterande och snällare mot mig själv och har en helt annan självkänsla. Även om det sistnämnda skulle kunna vara en hel del bättre ändå.

En sak är säker och det är att jag tänker inte tävla med kvinnan som jag skrev om häromdagen, om att bli fetast i världen. Jag måste ut och skaka av mig det överskott av kropp som jag "fått". Varken hälsosamt eller snyggt.

Först ska jag gå ett par ronder med självdisciplinen och se till att jag går segrande ur den kampen!

Wish me luck! :-D

Vad döljer sig egentligen inom denna människa? Det kan omöjligt vara så, om hon är frisk i knoppen alltså, att hon mår bättre ju större hon blir. Hennes mål är att väga över 700 kg när hon är strax över 40 år. Hon är idag 32 och väger 330 kg. Jag skulle snarare säga att vi får se om hon lever när hon är 40 om hon ska fortsätta såhär.

Spännande att se om en människa kan väga 1 ton, mycket konstig spänning man söker i sitt liv då, det är ganska självskrivet att en vanlig människokropp inte mäktar med 1 ton. Vårat lilla hjärta, hur i all sin dar skulle det klara en sådan vikt. Hur vet man då det? Jo för ingen har vägt 1 ton och alla som har kraftig fetma och väger en bit över 500 kg dör på vägen dit. Så enkelt är det!

Tragiskt att en människa med barn väljer att äta ihjäl sig. Jag väljer att tro, det är vad JAG tror, att det ligger andra saker, psykosomatiska saker i botten på ett sådant beteende.

Ah jag skulle ljuga om jag sa att dagens stora nyhet om att Kronprinssessparet väntar sin förstfödd* inte berört mig. En ny liten människa är på väg och "den" råkar vara i offentlighetens ljus, helt ovetandes och precis så underbar, ny, okänd och fantastisk som alla andra små. Jag önskar denna lill* välkommen när den behagar komma och jag hoppas att media och övrig offentlig uppmärksamhet kommer vara snäll mot denna lill*.

Bemöt även Kronprinsessparet med den respekt, ödmjukhet och känsla som ni själva önskat i detta sammanhang!

Många är vi som vet hur alla känslor stormar, det fysiska måendet går upp och ner osv och utan att vara royalist så kan jag hävda att fröken kunglighet genomgår precis samma sak och därmed bör bemötas med visst integritetstänkande.

Tack gode gud för att jag inte är Kunglig! Eller offentlig överhuvudtaget.......

Läste på nätupplagan i en av våra kvällstidningar *host host* att Sven Otto Littorin vunnit en resecheck på jag tror det var 15 000 kr tidigare i år för en motivering i en tävling som resebolaget (Ving) tyckte var vinstvärdig. Informationsansvarig på Ving kunde inte bekräfta att det var DEN Sven Otto Littorin men tydligen finns bara en med det namnet folkbokförd i Sverige enligt tidningen.

& då fnyser, spottar och fräser jag ut "-Ja det kan ju den idioten behöva efter att ha lagt sina pengar på sexköp!"

#&Q%&//TQ)&¤)(&%

Jag rensar och rensar, sorterar och plockar. Mest bland barnens kläder, skor och leksaker. På Facebook har vi nämligen en lokal loppisgrupp (köp och sälj) och det har nu utifrån den ordnats en fysisk loppisdag. För 50 kr fick man vara utställare och det kommer finnas hoppborgar och grejer för barnen som är helt gratis för dom samt fika att köpa. Denna dag är på söndag kl 10-13 så därav all rensning som pågår i detta hem. & det behövs kan jag lova, det finns hur mycket som helst. Allt är inte användbart längre och i och med rensningen nu så får jag ju även möjligheten att sortera ut allt som ska kastas. Toppen!

Lova stormtrivs på dagis vilket är en OERHÖRD lättnad. Igår när jag hämtade henne ville hon inte med hem och på hemvägen sa hon "-Jag har varit på dagis idag och det var jätteroligt! (eller jättejolit som hon säger)". Imorse när vi skulle åka utbrast hon "-Jaaaaa!". En sten har lättat från mitt hjärta.

Nu vaknade liten Elliot :-)

Välkomna på loppisen ni som kan och vill! Strax utanför Östra Tollstad, Mantorp, kl 10-13 :-)

Imorgon tar vi ytterligare ett steg mot vardagen, Lova börjar dagis. Fortfarande bara 3-timmars dagar men det är stort ändå. Hon har varit ledig hela sommaren lång och jag vet att det kommer bli lite jobbigt för henne nu i början innan hon kommer in i det igen.

2 av 3 steg mot vardag och höst är fr.o.m imorgon avklarade, Fred har börjat jobba och Lova dagis. Nästa vecka drar skolan igång, steg 3 av 3 :-) Mjukstart för mig som är hemma kan man säga :-)

Har ikväll bokat in en dejt med en kär vän, fina Karin. Så på tisdag när hon slutat jobbet ska vi fika och prata. Ser jag fram emot massor! Det händer mycket i hennes liv nu och jag har full rulle här hemma så träffarna har varit glesa sista tiden men nu så :-)

Är lite pirrig inför morgondagen, löjligt kanske men jag tycker det är så jobbigt om Lova ska bli sådär ledsen och bara verkligen inte vill bli lämnad. Det skär igenom hela kroppen på mig och hela mitt mammaväsen vill bara "rädda" henne då. Förnuftet säger ju dock att det är roligt för henne där och jag vet ju att det jobbiga lägger sig och att hon har toppenkul på dagis när hon väl blivit varm i kläderna.

Nu ska jag knoppa för jag är sååååå trött och förmodligen har ni redan slutat läsa för det här var ett riktigt tråkinlägg....

Gonatt!

Vilken dålig koll. Jag har ju rubricerat de två senaste inläggen likadant. Vilken bloggmiss! Huge :-P Lova att skärpa mig :-)

Idag är en seg dag och den blev inte riktigt som var tänkt och planerat. Nu ska jag ordna till mig lite och köra på kära syster och hennes lille prins.

Så var det då dags för kalas och jag skrev i inbjudan som var via sms, lite skymt att vi firade min 35-årsdag och Julias 12-årsdag. Men det var lite tvetydigt och det var egentligen meningen för först och främst var det Julias kalas faktiskt! & så blev det vilket var viktigast :-) Jag blev ju dock uppvaktad också, fick fina blommor, Filippa K muggar som jag så gärna vill ha till min samling, en jättefin "ljusstake" med ljus om ser ut att vara i porslin men som är fullt eldningsbart. Ett smyckesskrin och ett fint ljusarrangemang. Blev så glad för allt fint! Bild kommer :-)

Smörgåstårtorna räckte trots att jag fick ordentligt kalla fötter ett tag :-S Tårtorna likaså :-)

Solen kom på besök idag så många av oss satt ute och det var verkligen toppen att sommaren gjorde ett litet återbesök just denna dag. Närmaste släkten samt en överraskning som var en av mina finaste vänner och hennes 3 barn så totalt var vi 17 vuxna, 8 barn och 3 bebisar :-)

En mycket fin dag känner jag med härligt umgänge:


Min moster Gunnel (ej farmor/mormor till tösen på bilden) och mina barns syssling Alicia


Oväntat att en bil lyckas samla de flesta av karlarna på et kalas :-D


Elliot o mormor


Brorsan och hans lilla Ewelyn


Lova och "stor"Alva


Fina Veronica (bästa vän) och hennes äldsta Clara


Barnens syssling Alva, Alicias storasyster


Fina morfar och fina Michelle (kusin Christians tjej)



Julia fick så mycket fina saker och en hel del pengar som hon säger sig ska spara, får väl se om shopoholicen kan bärga sig och låta pengarna va :-P Så snart hon kommer in i en affär så kliar det något enormt i hennes fingrar och spenderakostymen åker på i ett naffs.

Tack för idag allesammans! 

Vi rustar för kalas imorgon. Shit vad mycket skit det är i "smykera" som mormor skulle sagt, sann smålänning som hon var ♥

Försöker ständigt hålla efter hemmet men det är när vi ska ha folk som jag upptäcker hur mycket det är egentligen som måste tas tag i. Hua :-P

Kan dock längta tillbaka till tiden då jag var sådär fixig och lagade mat till kalasen och bakade allt som bjöds på. Idag varken hinner eller orkar jag det, tyvärr. Så kalaset imorgon är beställt kan man säga :-D Skönt kan jag tycka men samtidigt roligt när man får fixa själv, bjudmat osv gillar jag att greja med. Men när vi blir såhär många (på min sida är vi många) så är det bara att inse att tiden och orken inte finns. Kanske skulle jag kunna klämma in det men det skulle "kosta" för mycket av annat runt omkring så nej, det är det inte värt.

Så det blir enkelt, köpt och förhoppningsvis gott imorgon :-)

Sov gott raringar!

Har ni hämtat er från gårdagens sista inlägg? Eller ni kanske inte är lika töntiga som jag? Kämpar med att inte visa barnen min fåniga rädsla för ofarliga (men ack så äckliga) djur men det spricker ju liksom då vi alla vet att "barn gör som vi gör inte som vi säger"....



Igår kokade jag blåbärssylt av 2 kg blåbär innan läggdags. 4 sådana här burkar blev det samt 2 mindre. Min barndoms vintrar kommer tillbaka som det var igår när jag smakar hemkokt blåbärssylt. När vi var hos mormor och morfar och åkte skidor och pulka i deras slänt i trädgården och mormor sen ropade in oss i värmen för mat. Rödrosiga och härligt vinterkalla satte vi oss till bords och på bordet stod ett stort fat med en jättehög av plättar som mormor stekt och till det hennes underbara hemkokta blåbärssylt. Nostalgi på hög nivå.

Jo men faktiskt, för den som önskar kan man gå på safari här hemma hos oss. Jag pratar då inte lejon och andra exotiska djur utan allt svenskt hederligt äckel som man bara kan tänka sig att hitta i detta land.

Jag är uppväxt på landet och har varit i skärgården om somrarna och visst har vi stött på någon huggorm och liknande men inte som här. Jag har aldrig under min uppväxt träffat på så mycket äckel som jag gjort här under vårt 1 år här! Ja precis ett enda (ursäkta) fucking år!



KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS NU FÖR KOMMANDE BILDER! MEN KOM IHÅG, JAG HAR SETT SKITEN I VERKLIGHETEN!!!!








En snok låg vid postlådan en dag när Lova och jag skulle hämta posten. Nä vi hämtade inte in posten! & nä jag kollade inte närmre på ormen och kollar helst inte på denna bild heller.


Dessa roar sig med att skutta runt på vår veranda om kvällarna. Nä jag vet, paddor kan inte hoppa men de kan skutta och är gudars så äckliga!


Ett sånt här äckel (stor välvuxen) satt på verandan en kväll och efter mycket pyssel lyckades jag och Julia ha ihjäl den för att försäkra oss om att den inte skulle komma tillbaka.


En sån här vidrig varelse satt på vårt ena uthus en eftermiddag. En unge visserligen men huuuu så äcklig. Fred skulle ju givetvis försöka rädda och försökte flytta på den och greja med Lova som publik, allt för att hon inte ska bli som sin mor...

Sen har vi MILJARDERS flugor, knott och spindlar utöver dessa små godingar. Lite hästar, får och annat fyrfota har vi med runtomkring oss men de är jag inte lika skeptisk till :-D Huggormar bor det förresten en bit längre ner från oss vid ån, kul va. Jag dööör! Kan de inte bara vara räddare än oss och bara försivnna ifrån människans revis. Vi rör oss ju här hela tiden, så stick iväg. HÄR BOR VI! INTE NI ERA ÄCKEL!!!!! SCHAS!!!!!

♥ Det här är mina fina killar ♥


Lämnade Wilmer hos en kompis i förmiddags och hämtade upp Julia med kompis och åkte vidare till Mjölby en snabbis. Därefter till svärmor för att lämna Lova några timmar. Hon älskar sin farmor och att få vara där men nu är hon inne i någon blygselålder så hon är blyg för ALLA om de inte träffats på någon dag, så även farmor då så det tog en stund innan hon blev varm i kläderna.

Har pillat i mig 1 1/2 losec, 1/2 för mkt egentligen men jag har en grym halsbränna som bara vägrar ge sig. Drack en kopp kaffe efter maten och det vet ju alla som haft halsbränna att det är en av de bättre grejerna att inta när man har halsbränna :-P

Nu ska jag hoppa i hushållerskeuniformen och ta tag i ett eftersatt hem.

Hittade en hel del kort i datorn som jag inte tittat på på ett bra tag. Kort på Lova när hon var liten och det var kort där hon är precis lika gammal som Elliot är nu, alltså 5 månader :-). & vad säger ni visst syns det väl att de är syskon?



Elliot



Lova
(vet inte varför denna bild var så liten :-( )



Elliot



Lova (och mormor)



Lova



Lova och jag

Om det nu finns någon perfekt mamma så antar jag att jag inte skulle kunnat få den titeln idag. Om jag nu ens velat det men det hör inte hit nu.

Jag har en förkylning som är envis som synden och idag hade jag inget nässpray hemma så har varit vråltäppt hela dagen. Varit trött då en viss lillkille nattsuddat lite. Detta resulterade då i att lunchen bestod av pytt i panna, inte min utan Felix. Rödbetor, även dessa Felix. Dock lyckades jag steka till 2 ägg. Lova totaldissade. Inte ens ägget var gott idag tyckte hon.

Hon har velat se youtubeklipp med Emil i Lönneberga men jag har försökt få henne att titta på Piggley Winks äventyr. Varför? Jo för Emilklippen var 9,32 min och Piggley Wink 29 min. Fattar ni skillnaden?!?! Jag behöver bara resa mig från soffan varje halvtimme istället för var tionde minut (Elliot sov för er som undrar). HUGE skillnad när man är mer död än levande en dag som denna.

Tack och lov ser ju inte dagarna ut såhär särskilt ofta så jag tänker inte ha dåligt samvete. Jag har haft en skitdag och bara försökt få den att flyta på.

Fick dessvärre ge upp soffan för tösen vägrade Piggley efter ett avsnitt och jag kände hur all tvätt bara skrek om hjälp så det var bara att köra igång.

Men i alla fall, tack Felix, som jag som halvfabrikat inte alls gillar annars, för att du finns dessa eländiga dagar och tack Piggley för att du lyckades underhålla min lilla brutta ett avsnitt i alla fall.

Än så länge finns vi där och iakttar honom när han vaknar och kan därmed rycka in direkt om något är på gång men hips vips så är olyckan framme. Ni ser själva hur nära det är:



Som ni förstår så la jag honom INTE där när han somnade

& så lite fler bilder :-)



Nyvaken men lika glad för det :-)





På just den här bilden är Elliot enormt lik Lova kring ögonen och munnen, som hon såg ut som liten bebis

Nu ska vi bara klura ut hur vi ska få lille herrn att somna eller som första steg, fortsätta sova om/när vi lägger ner honom i hans säng. Hmmmmmmm....

Idag serverades den delikata lunchen, makaroner och köttbullar här. Lova ÄLSKAR kötbullar men äter väl 1 makaron om vi har tur. Vi var ensamna till lunch jag och småbarnen och Elliot sov. När jag står och lägger upp Lovas mat så säger trollungen "-Är det lök i?" jag svarar snabbt "-Ja i köttbullarna och lök i jättegott!". Frågan har hon givetis inte kommit på själv utan det är den stadiga frågan från hennes storasyster vid VARENDA måltid. Julia avskyr alla sorters lök och överst på lökhatlistan står purjolök. Mycket märkligt tycker jag. Så efter att ha hört den frågan i 2 1/2 år var det nu dags för lillungen själv att fråga. MEN hon ska minsann lära sig att lök är kalasgott :-D

Jag går som en levande död här idag och skulle kunnat betalat för att få sova med Elliot när han somnade för en timme sen efter att ha varit vaken hela förmiddagen. En annan gång :-D

Har nu bokat klipptid till Lova i eftermiddag så vi drar iväg till Mjölby om en stund och fixar det samt byter ett par grejer på Kappahl, så händer det något idag i alla fall.

Ja godmorgon säger vi, frukosttajm här.

Elliot hälsar er godmorgon med illröda ögon :-P

:-)

Hon tror att det är hennes i alla fall ;-) Var gång vi är på city gross och handlar så ska hon sitta på denna häst för en ridtur, fast inga pengar i inte utan hon ska låtsas rida själv. Så där sitter hon och skumpar och typ rystar med tyglarna.

Vi var ensamna och handlade ikväll hon och jag, mysigt för då får vi oss en pratstund och hon har en massa att säga denna underbara 2 1/2 åring ♥

Lillebror låg i vagnen och sussade sött när vi åkte och de stora badade i poolen. Hua, kallt idag ju...



Dags att sova och se om ytterligare lite krafter kommit åter imorgon. Ska ha kalas för mig och Julia på lördag så har ju lite att fixa med. Ska bli roligt med lite kalas, att få träffa dom i släkten som det inte blir att man träffar så ofta så jag hoppas så många som möjligt kan komma.

Kram på er!

Jag ville nästan grina när vi närmade oss Ikea i eftermiddag. Det kändes som det stod en miljon bilar på parkeringen och det var bilkö från båda håll för att ens kunna svänga in på parkeringen. Jag var allt annat än sugen att åka dit alls idag då jag känner mig rätt hängig men så för Julias skull gjorde jag det.
 
Det var verkligen en miljard människor där och temperaturen därinne var runt 800 grader. Tycker ni jag överdriver?! Haha, ni skulle vart där! :-P ;-)

Vi fick i alla fall tag på underlakan och påslakanset till Julias säng, garderoben hon valt ut, täcke och kudde till både henne och Wilmer, lågenergilampor samt haklappar till Elliot.



Garderoben Julia köpte för presentkortet

Nu ska jag lägga en hängig liten Elliot och snart ska Lova i säng. Vi väntar också på Wilmer som kommer hem efter några dagar hos Patrik. Känns så trist att Fred börjar jobba imorgon, det är så skönt att vara hemma båda två. Känns väl ännu mer så nu bara för att jag inte känner mig bra. Men hips vips är allt som vanligt igen och man har nästan glömt hur det var att vara lediga länge tillsammans...

Jag undrar om de i ärlighetens namn är stolta över sin journalistik nuförtiden. Om jag hade arbetat där i många år och nu är med om detta snask de levererar varje dag så hade jag skämts. De gör sensationsrubriker om småsaker, vänder och vrider på det offentliga människor säger likt skvallerpressen och innehåller på det stora hela mest skit! Tycker jag, alltså!

Expressen valde att meddela om Måns Zelmerlöw och Marie Serneholts uppbrytande genom att ovanför den nyheten på LÖPET skriva EXTRA med just fetstil. Jag skäms som läsare. Att det skulle vara värt att kalla extra för den gemene läsaren och därmed likställas med extra nyheter som Utöja och liknande. Ren idioti!

Kvällstidningarna spelar numera i samma klass som Se&hör och liknande i stora delar av deras innehåll och det är ju tragiskt. & alldeles förskräckligt.

Jag har inte köpt någon av tidningarna på många år och tänker inte göra det heller. Jag spånar igenom dom på nätet och kan ju inte undvika löpen i butikerna och nästan dagligen blir jag illamående på det som skrivs.

Det hade varit trevligt med en vettig kvällstidning.

Att de säljer är ju också rätt tragiskt, vilket bevisar att många gillar detta snaskande men jag väljer ändå att tro att många tycker som mig och kanske köper tidningen för att de vill ta del av den lilla del nyheter som ändå faktiskt finns i båda tidningarna :-) Än så länge...

Igår fyllde då min förstfödda älskling 12 år ♥
 12 år som seglat förbi i en rasande fart. Nästa anhalt är tonåring och det känns obegripligt främst eftersom jag själv bara är typ 25 ;-)

Hon fick sedvanlig frukost på sängen såklart med paket.





Hade ju varit lämpligt med kalas igår eftersom hon fyllde på en lördag och allt men det var många som var bortresta, jobbar etc denna helg så därför satsar vi på kalas nästa helg. Däremot kom Wilmer och Patrik förbi med presenter till henne igår och de kom precis när vi skulle fika så de stannade och fikade :-)

Hon fick en plattång modell smal så den är enkel att även locka håret med, värmeskyddande spray och schampo, kläder, presentkort på Ikea då vi ska fixa lite i hennes rum så en garderob bl.a har hon bestämt att hon ska köpa, kalender/agenda och så lösnaglar som hon tycker är så otroligt fascinerande :-)
Jag hittade en modell som hette teenager i fransk manikyr så dom passade hennes små naglar perfekt och var inte otäckt långa alls. Anpassade efter de yngres naglar helt enkelt :-)

♥ Min stora fina flicka är nu alltså 12 år ♥

...här hemma fick ett glas över sig igår så den lever numera sitt eget liv. Rätt som det är blandar den stora och små bokstäver och det går inget att göra något åt det. Den öppnar fönster själv, backar helt plötsligt till föregående sida när man håller på med något :-E Så nu är vi förpassade till en gammal stationär som egentligen gick i pension för längesen. Mitt när detta hände igår så höll jag på och skrev ett inlägg om min älskade 12-åring och hennes födelsedag, ska se om det går att lägga upp. Bilderna går förmodligen inte men texten kanske.

Här vräker regnet ner idag, jag mår inte bra alls. Genomförkyld och en hård hosta som gör skitont i bröstet, Elliot är i samma läge ungefär och Lova på g. Men kanske att vi försöker oss iväg till Ikea så Julia får köpa sig den garderob som hon skulle få i födelsedagspresent.

Imorgon börjar Fred jobba och alla vet vi hur tungt det är när semestern är slut och det är dags för jobb igen. Pratade med min morfar igår och han frågade om Fred skulle börja jobba på måndag och när jag sa attr så var fallet så sa han (om än med viss humor i förstås) "-Jag får beklaga allra ödmjukast". & det ligger något i det faktiskt :-)

Hoppas ni har en finare, trevligare och friskare söndag än vi!

Det är så sanslöst gott! Så gillar ni kantareller och inte har gjort denna rätt: Gör den!!!

4 port
400-500 g fläskfilé
2 dl creme fraiche
En skvätt grädde
1,5 msk kantarellfond
1 msk hackad, färsk timjan
50 g kantareller (eller mängd efter tycke och smak)

Stek fläskfilé och kantareller tillsammans. Tillsätt att utom timjan och låt koka en stund. Blanda i timjan precis innan servering. Servera med pasta eller ris och härlig sallad.
 (enligt originalreceptet så ska man blanda i hela körsbärstomater precis innan servering med men det utesluter jag då det inte är uppskattat av barnen).

Igår hade syster och jag en mysdag med småkillarna. Fred och de andra barnen var på Skänninge Marken, en av Sveriges största marknader. Syrran och jag åkte in till Mjölby och plockade ihop varsin egen sallad i en butik där, en massa gott att välja på.


Ser inte ut mycket för världen men en massa gott i; lite pasta, lite coleslaw, mozarella, feta, oliver, kyckling, bönor och linser, avocado mm. Mums!

Tro det eller ej men småkillarna sov hela tiden så vi fick äta i lugn och ro, det händer INTE ofta :-)

Sen var jag tvungen att ta kort på killarna när de satt i sina bilstolar bredvid varandra:


♥ Stor- och lillbebis ♥

De är världens goaste små killar :-)





Ännu en förkylning har slagit till här i huset. Fred har ont i halsen och har huvudvärk, han har varit krasslig i olika grad hela sin semester :-( & på måndag är det jobbdags för hans del igen, ännu mera :-( Själv började jag känna mig risig igår och är sådär härligt droppsnorig och matt idag. Elliot och Lova har något i kroppen med, märks på humöret. Julia börjar piggna till från sin förkylning så det är någon som är på bättringsvägen i alla fall :-) Skönt att det är hon för imorgon är det ju hennes födelsedag :-)

Lova hjälper Fred att greja ute:



Ser ni något "konstigt" på bilden? :-)

... (ursäkta mitt språk i detta inlägg) förbannat arg och upprörd när jag läser sånt här. Det är bittra jäkla människor som är så vansinnigt missnöjda med sitt eget liv att de måste göra livet lika illa för sin omgivning, t.o.m små barn!! Hr bara kan man göra sådär??!!???

Jag hoppas innerligt att denna flicka kommer tillrätta, oskadd.

SJ borde se över sina rutiner kring sådana här saker rejält för det är ju inte första gången det händer. Först och främst, inga barn får bara kastas av sådär.

... så har inte kommit till att blogga på flera dagar.

I lördags var vi på Kolmården med brorsan och hans familj. En toppendag, kalasväder och alla djur visade sig duktigt ;-) När vi i princip var klara så öppnade sig himlen och det fullkomligen öste ner regn. Så vi var allt annat än torra när vi satte oss i bilen men vi gick in en sväng på Tropikariet innan vi åkte så vi hann torka lite där :-)



I söndags åkte vi ner till Vimmerby för att kolla på sista matchen som Wilmer skulle spela i Bullerby Cup. De har varit så otroligt duktiga!! Brorsan och familj var med så småtjejerna styrde och gick iväg på äventyr på egenhand när tillfälle gavs :-P Ett Intersport tält var uppställt så Malin och jag gick dit en sväng och de hade en hel del. Köpte ett Adidas set till Wilmer som jag tänkte som gympakläder i höst, en Adidas luvtröja och en cykeltröja till Fred och så en Puma top till Julia. Fanns inget till små barn tyvärr. Efter matchen följde vi med Patrik och barnen och alla de andra till campingen och fikade lite. Småtjejerna fick plaska lite nere vid vattnet. På hemvägen blev det pizza i Kisa.

Igår och idag har det varit bad på schemat, vädret har ju varit super så det är bara att passa på. Igår var vi vid Lillsjön och idag blev det ett bassängbad (utomhus förstås) som barnen älskar. Vi hade sällskap av en klasskamrat till Wilmer och hans familj. Storebrodern går i Julias klass för övrigt.

Igår kom detta guld i min ägo och jag är lycklig!!



Dessvärre var klockan ganska mycket när dessa 2 kilon kom i mina händer så jag stod och rensade, delade och förvällde svamp till halv två inatt.

Slutligen en bild på kära systers lilla ljuvliga


♥